Aktuella gränshinder mellan Sverige och Norge
Aktuella gränshinder mellan Sverige och Norge som finns registrerade i Nordiska gränshinderdatabasen.
Handläggningstider för gränsarbetare hos olika myndigheter i Sverige och Norge
Status maj 2019 är att handläggningstiderna för gränsarbetare varierar stort. Myndigheterna bör i möjligaste mån eftersträva att de internationella handläggningstiderna är jämförbara med de nationella. I vissa fall kan det finnas behov av mera information från bosättningslandet vilket kan innebära längre handläggningstider. NAV ser att när det europeiska digitala system kommer igång hösten 2019 kommer detta att medföra att handläggningstiderna förkortas.
Gränshinderdatabasen, gränshinder nr
Arbetslös svenskboende gränspendlare kan ej få svensk arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet såvida inte den utländska arbetsgivaren betalar svensk arbetsgivaravgift.
Frågan är under utredning av annan nordisk aktör
Det är EU-förordningen som reglerar detta och avsikten är att skydda den enskilde individen från att hamna mellan två socialförsäkringssystem. Detta kan dock bidra till mindre flyt över gränsen.
Gränshinderdatabasen, gränshinder nr
Permitterad tid ej a-kassegrundande
Boende i Sverige och som varit permitterade från norsk arbetsgivare kan ej tillgodoräkna sig permitterad tid som grundande för svensk arbetslöshetsersättning. Fr o m 1 januari 2019 kommer Norge att tillämpa max 26 veckors permitteringstid vilket innebär att vi kan anse detta hinder som löst mellan Sverige och Norge. Problematiken kvarstår dock mellan Finland och Sverige.
Olika medicinsk bedömning mellan Sverige och Norge
Gränshindret är vilande
Bedömningen när det gäller medicinskt underlag skiljer sig mycket mellan länderna. Man kan tex bli bedömd arbetsoförmögen i Norge och bedömd att ha restarbetsförmåga i Sverige eller tvärs om.
Nordiska skatteavtalet
En gränsgångare ska själv sköta sina skatteinbetalningar på lämnade uppgifter till Skatteverket. Vid en ojämn inkomst blir det synnerligen komplicerat att veta hur mycket skatt man ska betala in. Enligt det nordiska skatteavtalet måste en gränsarbetare i vissa fall (inte enbart gränsgångare) deklarera i två länder. Detta berör alla som får någon ersättning från socialförsäkringen. Mer byråkrati, nytt skattekort ska sökas, preliminär självdeklaration mm. En utredning gjordes av Nordiska Ministerrådet 2017 där Grensetjänsten var delaktiga men de nordiska finansministrarna valde att inte göra en förändring av det nordiska skatteavtalet i dagsläget. Under 2018 har Øresundsinstituttet på uppdrag av Grensetjänsten tillsammans med övriga nordiska regionala informationstjänster genomfört en analys av upplevda konsekvenser av det nordiska skatteavtalet. Denna analys kan nu användas som ett underlag vid en eventuell översyn av avtalet. Fram till dess ligger hindret kvar som olöst.
Länk
Beräkning av sjukersättning efter arbete i ett annat EU/EES-land
Frågan är under utredning av annan nordisk aktör
Detta gränshinder berör enbart svenska regler. Det kan inte vara lagstiftarens avsikt att berörda personer kan drabbas på felaktigt sätt.
Länk
Arbetslöshetserättning i Sverige efter AAP-period (Arbeids- og avklaringspenger) i Norge
Detta hinder har varit på agendan sedan april 2005. Problemet är att AAP-perioden ej kommer med som socialförsäkrad tid på blankett U1. Lösningsförslag har lämnats både till svenska och norska myndigheter och departement. Norge och Sveriges organisationer är ense om att AAP-period ej ska redovisas på attest U1 och att det är hänsiktsmässigt att ge denna information i ett följebrev. Gränshindret anses löst av det nordiska Gränshinderrådet. Förutsättningen för att det är löst är att följebrevet godkänns som underlag där det framgår att AAP-perioden är en period där socialförsäkringsavgift har erlagts i Norge. I dagsläget finns ingen formell lösning varför Grenserådet väljer att avsluta arbetet med hindret. Information finns på Grensetjänstens hemsida med förklaring och konsekvensbeskrivning. Hindret avskrivs.
Dubbel arbetslöshetförsäkring
Den person som befinner sig i Jobb- och utvecklingsgarantin hos Arbetsförmedlingen och som börjar jobba i Norge bör stå kvar som medlem i sin svenska a-kassa tills dess att man har kvalificerat sig till en ny ersättningsperiod. Det pågår en utredning om att använda 5-årsregeln i nordiska konventionen vilket skulle innebära att även en gränsarbetare kan åberopa denna regel vid inträde. Gränshindret anses löst efter ändring i föreskrifterna IAFFS 2015:1. Tack vare förändringen kan en person få inträde i A-kassan och möjlighet att återgå i tidigare åtgärd med samma belopp på utbildningsbidraget även om en ny upptjänad arbetslöshetsersättningsperiod inte uppnåtts.
Länk
”Felaktigt” inträde i svensk arbetslöshetskassa efter arbete i annat EU/EES-land
En person som söker medlemskap i en arbetslöshetskassa som inte motsvarar den yrkesgrupp man tillhört under utlandsarbetet kan få avslag på sin medlemsansökan med hänvisning till ”rätt” arbetslöshetskassa. Detta får till följd att personens inträdesansökan till ”rätt” arbetslöshetskassa inte gäller från datumet vid första ansökan vilket i sin tur medför att denna person riskerar att få lägre arbetslöshetsersättning. Grensetjänsten har tillsammans med Öresundskomiteen diskuterat problemet med Arbetsmarknadsdepartementet. Hindret är även prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014. Status november 2018; Det nordiska Gränshinderrådet anser hindret som löst tack vare läkningsregel mm. Grensetjänsten väljer därför att avskriva detta hinder.
Länk
Utlandsregistrerat fordon vid arbetspendling till och från Norge
Problem uppstår när en person är mer tid i Norge än i sitt boendeland under ett år. Andra regler gäller när det är fråga om make/maka samt minderåriga barn boende på samma adress. Förslag finns att denna regel borde följa folkbokföringsregelverket i Norge. Det är klarlagt att berört departement inte har för avsikt att ändra regelverket. Gränshindret avskrivs. Detta medför vikten av att informationen kring regelverket är tydligt och synligt.
Länk
Utbetalning av tjänstepension till gränsarbetare
Grensetjänsten har identifierat ett flertal tillfällen där gränsarbetare ej fått information om summan av upptjänad tjänstepension i Sverige. Pensionsbolaget har endast namn och svensk personnummer/samordningsnummer men inte adress till berörd person. Konsekvensen är att personen missar att få sin svenska tjänstepension utbetalad. Status maj 2018; Ett samarbete mellan Skatteverket och ett försäkringsbolag har pågått för att hitta personer med "adress okänd" i systemet. Trots denna insats så identifieras fortfarande personer som drabbas av detta problem. Detta hinder kan även beröra andra nordiska och övriga europeiska länder. Grenserådet tog därför beslutet att detta hinder ska lyftas politiskt i Norden. Ansvaret anses dock ligga på den person som tjänat in sin pension. Informationstjänsterna ska eventuellt tillsamman med Nordiska ministerrådet göra en studie för att belysa problematiken.
Länk
Moms på anläggningsmaskiner till Norge för oregistrerade företag (första uppdraget)
Ett företag inom entreprenörsbranschen som ej varit momsregistrerat i Norge tidigare måste erlägga moms på arbetsmaskinens värde vid införseltillfället. Grensetjänsten påvisade problemet för Skatteetaten som fann en praktisk lösning efter att fyra enheter tittat på hindret. Lösningen är förberedelse, företaget registrerar organisationsnummer och därefter registrering i MVA-registret om man kan påvisa en omsättning som överstiger 50.000 NOK inom en treveckorsperiod. Gränshindret anses som löst.
Länk
Underhållsbidrag till barn i ett nordiskt perspektiv
Det är den sk Luganokonventionen som reglerar bidragsdelen och det finns även överenskommelser som skrevs 1962 i den nordiska konventionen. Man kan lagsöka en person bosatt i ett annat land under sitt eget lands lagar/regler. I ex.vis Norge har man fasta satser vad ett barn kostar och detta ska fördelas mellan föräldrarna. Man tittar på vad den bidragsskyldige har för möjligheter att betala etc. Går efter fasta satser och inte faktiska kostnader. Tar hänsyn till olika länders nivåer enligt OECD. De nordiska länderna har olika traditioner som gör att den bidragsskyldige kan åläggas att betala för vad i det egna boendelandet inte ses som en tradition, ex.vis konfirmation. Status maj 2018; Grensetjänsten har för avsikt att tillsammans med övriga informationstjänster i Norden göra en utredning för att belysa problematiken och analysera regelverket.
Länk
SGI, Sjukpenninggrundande inkomst för gränsarbetare
På en gränsarbetare som återvänder till Sverige efter arbete inom EU/EES finns ett krav att anmäla sig hos svensk arbetsförmedling och stå till svenska arbetsmarknadens förfogande inom en vecka efter avslutat arbete. Detta för att få räkna med den utländska socialförsäkringsperioden för SGI hos Försäkringskassan. Besked har kommit från Försäkringskassan att samma regler gäller för en "internationell" arbetstagare som för en "nationell" arbetstagare. I dagsläget inget hinder utan viktigt med information.
Länk
Småföretag, försäljning över landgränsen
Gränsmöjligheter har jobbat med dessa hinder som upplevs som orättvisa gentemot andra branscher och större företag.
Tullen ser inget hinder. Företagarna som måste ta sig till närmsta bemannade tullstation för att deklarera sina varor får stora kostnader i samband med deklarationer och långa resor anser att det är orättvist.
Enligt uppgift så är frågan diarieförd och Tullverket menar att det handlar om en deklarationsplikt mellan länderna. Man behöver få fram ett enklare och bättre gränspassage-system.
Status maj 2019: Förslag kom upp på att det ska dras en vända till och en skrivelse ska skickas till både Tull och Toll.
Kö vid tullstationer
Detta hinder har rapporterats många gånger tidigare. Påverkar näringslivet och kostar mycket pengar. Svinesundskommittén har tagit fram en skrivelse för att belysa detta problem och spegla upplevelsen om hur näringslivet ser på saken.
Under resans gång har det ändå gjorts väldigt mycket, man har pratat med norska tollen, utökat parkeringsplatser samt anlitat vaktbolag på norska sidan. Som det är i dag är vi väldigt beroende av lastbilstrafiken och den ökar och med den ökar även miljöproblemen. Görs inget nu kommer det att bli ett accelererande problem. Utredningen är framtagen i projekt Gränsmöjligheter och status maj 2019 är att Svinesundskommittén fortsätter arbetet med detta hinder.
Länk
E-legitimation
Ett exempel på detta är utmaningar kring e-legitimation gentemot NAV vid ansökan om ersättningar.
Problemet grundar sig i att en del banker i Norge inte tillåter gränsarbetare med D-nummer att få tillgång till Bank-ID med säkerhetsnivå 4. Konsekvensen för de gränsarbetare som inte har denna säkerhetsnivå måste vara helt manuella gentemot NAV. Ex.vis måste man skicka in ansökan om dagpenger vid permittering i papperform samt anmäla sig som arbetssökande hos NAV via telefon där man i dagsläget inte kommer fram eller måste sitta i telefonkö i många timmar. Ett annat exempel gäller mobilt BankID i Sverige. En gränsarbetare med enbart samordningsnummer kan inte få ta del av denna digitala lösning. Det är av största vikt att det arbete som pågår i Norden och inom EU/EES att det ska fungera med en personlig e-legitimation i hela området 2023 genomförs.