Bilaterala gränshinder mellan Sverige och Norge

Status maj 2018 är att handläggningstiderna för gränsarbetare varierar stort. Myndigheterna bör i möjligaste mån eftersträva att de internationella handläggningstiderna är jämförbara med de nationella. I vissa fall kan det finnas behov av mera information från bosättningslandet vilket kan innebära längre handläggningstider.

Gränshindret är löst
Denna regel är idag ändrad och sjukskriven och föräldraledighet gränspendlare kan tillgodoräkna sig tid innan ledigheten eller sjukskrivningen.

Frågan är under utredning av annan nordisk aktör
Det är EU-förordningen som reglerar detta och avsikten är att skydda den enskilde individen från att hamna mellan två socialförsäkringssystem. Detta kan dock bidra till mindre flyt över gränsen.

Gränshindret är löst

Gränshindret är löst
Långtidssjukskriven arbetspendlare var tidigare tvungen att genomföra sin rehabiliterings i arbetslandet. Ett avtal mellan länderna som reglerar samarbetet har saknats men finns nu sedan ett antal år tillbaka. Dessutom så har även försäkringsfrågan för en svenskboende med ersättning från Norge lösts.

Gränshindret är löst
Pensionåldern i Norge är 67 år och i Sverige 65 år. I den nya norska pensionsreformen ges större möjlighet till att ta ut förttida uttag av ålderspension.

Gränshindret är löst
Genom ett unikt samarbete mellan 22 st myndigheter och organisationer samt ett nätverk av experter från dessa kan personer, företag och organisationer från Norge och Sverige få generell och samordnad information av Grensetjänsten.

Boende i Sverige och som varit permitterade från norsk arbetsgivare kan ej tillgodoräkna sig permitterad tid som grundande för svensk arbetslöshetsersättning. Fr o m 1 januari 2019 kommer Norge att tillämpa max 26 veckors permitteringstid vilket innebär att vi kan anse detta hinder som löst.

Gränshindret är löst
Den som blir arbetslös efter arbete i Sverige som norskboende behöver ej ha varit medlem i en svensk arbetslöshetskassa för att kunna överföra arbetsperioder via U1 för prövning av norsk ersättning.

Gränshindret är löst
Svenskboende som har, eller har haft, ett anställningsförhållande i Norge och blir långtidssjuk (1 år), kan bli överförd och beskattad i Sverige, retroaktivt. Följden kan bli en oväntad och stor skatteskuld till Sverige. I och med att ändring har skett i nordiska skatteavtalet 2009-01-01 så anses detta gränshinder undanröjt.

Gränshindret är löst
Om en person exempelvis har arbetat i Norge som äkta/oäkta gränsarbetare och därefter får ett kortare arbete i Sverige kan hen beviljas inträde oavsett hur länge arbetet varar. Inträdet beviljas från början av den månaden inträdesansökan inkommer till a-kassan.

Gränshindret är vilande
Bedömningen när det gäller medicinskt underlag skiljer sig mycket mellan länderna. Man kan tex bli bedömd arbetsoförmögen i Norge och bedömd att ha restarbetsförmåga i Sverige eller tvärs om.

Gränshindret är löst
Gränspendlare som blir arbetslös under sjukperiod (sjukskriven) och blir delvis friskskriven får inte ersättning från a-kassan eller NAV för den procent hen är frisk. Sedan 2013-01-31 gäller följande: En person som blir delvis friskskriven under en sjukskrivningsperiod ska anses tillhöra det lands social- och arbetslöshetsförsäkring där hen betraktas som anställd.

Gränshindret är löst
På Grensetjänstens hemsida kan man som gränspendlare hämta hem en del av de formulär som hen är i behov av. För de blanketter som inte finns på hemsidan kan man höra av sig till Grensetjänsten för att få information.

Gränshindret är löst
Efter avslutat arbete inom EU/EES måste arbetstagaren se till att inte få något ”glapp” mellan socialförsäkringssystemen i arbetslandet och Sverige. Det finns en Kammarrättsdom som innebär att Försäkringskassan i stort sett kommer att följa a-kassans regler för återinträde.

En gränsgångare ska själv sköta sina skatteinbetalningar på lämnade uppgifter till Skatteverket. Vid en ojämn inkomst blir det synnerligen komplicerat att veta hur mycket skatt man ska betala in. Enligt det nordiska skatteavtalet måste en gränsarbetare i vissa fall (inte enbart gränsgångare) deklarera i två länder. Detta berör alla som får någon ersättning från socialförsäkringen. Mer byråkrati, nytt skattekort ska sökas, preliminär självdeklaration mm. Hindret är sedan 2015 prioriterat av den norska representanten i Gränshinderrådet. En utredning gjordes av Nordiska Ministerrådet 2017 där Grensetjänsten var delaktiga men de nordiska finansministrarna valde att inte göra en förändring av det nordiska skatteavtalet i dagsläget. Under 2018 har Øresundsinstituttet på uppdrag av Grensetjänsten tillsammans med övriga nordiska regionala informationstjänster genomfört en analys av upplevda konsekvenser av det nordiska skatteavtalet. Denna analys kan nu användas som ett underlag vid en eventuell översyn av avtalet. Fram till dess ligger hindret kvar som olöst.

Frågan är under utredning av annan nordisk aktör
Detta gränshinder berör enbart svenska regler. Det kan inte vara lagstiftarens avsikt att berörda personer kan drabbas på felaktigt sätt.

Detta hinder har varit på agendan sedan april 2005. Problemet är att AAP-perioden ej kommer med som socialförsäkrad tid på blankett U1. Lösningsförslag har lämnats både till svenska och norska myndigheter och departement. Norge och Sveriges organisationer är ense om att AAP-period ej ska redovisas på attest U1 och att det är hänsiktsmässigt att ge denna information i ett följebrev. Gränshindret anses löst av det nordiska Gränshinderrådet. Förutsättningen för att det är löst är att följebrevet godkänns som underlag där det framgår att AAP-perioden är en period där socialförsäkringsavgift har erlagts i Norge. I dagsläget (juni 2017) finns ingen formell lösning varför Grenserådet väljer att avsluta arbetet med hindret. Information kommer att läggas ut på Grensetjänstens hemsida med förklaring och konsekvensbeskrivning. Hindret är inte löst.

Gränshindret är löst
Regelverket hade ingen skyddsregel för prövning av rätten till ny arbetslöshetsersättning för en person efter arbete inom EU/EES och som återvände till Sverige efter avslutat arbete. En Kammarrättsdom som vann laga kraft juni 2010 gör att gränshindret nu är löst. Domen gäller §23 AFL.

Gränshindret är löst
En arbetssökande gränsarbetare kan med dagens regelverk endast få ett grundbelopp, ej medlemskap. A-kassornas Samorganisation har skickat en skrivelse till Arbetsmarknadsdepartementet för att påvisa hindret. Grensetjänsten har tagit upp frågan med Arbetsmarknadsdepartementet och fått till svar 2011-03 att en översyn ska ske. Hindret finns med i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2011-11. Frågan finns även med i Nordiska ämbetsmannakommitteéns utredning. Grensetjänsten har uppvaktat Arbetsmarknadsdepartementet senast 2015-01 för att få till stånd en lösning. Hindret är löst efter en dom i Kammarrätten som vunnit laga kraft våren 2015. Förvaltningsrätten konstaterar i EU-fördraget att ett land inte kan sätta stopp för någon då vi har fri rörlighet inom EU/EES.

Gränshindret är löst
Svårigheter för arbetstagare att införskaffa norskt D-nummer vid arbete mot tex. oljeanläggningar. Fr om 2012 har det gjorts förändringar som underlättar för personer med personnummer/D-nummer som ID-kontrollerats. För personer som ej har D-nummer sedan tidigare gäller fr o m 1 februari 2012 att endast vissa skattekontor handlägger detta och detta kan medföra länga resor för att ansöka om skattekort. Gränshindret anses som löst men Grensetjänsten jobbar med en förenkling kring ID-kontrollsfrågan. Exempelvis godkännande av elektroniskt personbevis.

Gränshindret är löst.
Den 10 februari 2012 kom beskedet från norska Finansdepartementet att nya regler införs för pendlare från EU/EES-länder till Norge. Det ställs dock samma krav som intern nationell pendling. Ändring har satts i kraft av Skatteetaten.

Gränshindret är löst
Ny tillämpning av regelverk för oäkta gränsarbetare vid permittering i Norge gjorde frågan till ett gränshinder från 1 november 2011. Efter påtryckning från Grensetjänsten återgick NAV 8 december 2011 till att tillämpa regelverket som tidigare.

Gränshindret är löst
Den person som befann sig i Jobb- och Aktivitetsgarantin hos Arbetsförmedlingen och som började jobba i Norge kunde riskera att mista sin rätt till sjukpenninggrundande inkomst hos Försäkringskassan om arbetet i Norge var kortare än 6 månader (ny ersättningsperiod från arbetslöshetsförsäkringen). Ny tillämpling av reglerna hos Försäkringskassan gör att det räcker att vara omgående vara arbetssökande på Arbetsförmedlingen efter jobbet i Norge eller påbörja en anställning i Sverige.

Den person som befinner sig i Jobb- och utvecklingsgarantin hos Arbetsförmedlingen och som börjar jobba i Norge bör stå kvar som medlem i sin svenska a-kassa tills dess att man har kvalificerat sig till en ny ersättningsperiod. Det pågår en utredning om att använda 5-årsregeln i nordiska konventionen vilket skulle innebära att även en gränsarbetare kan åberopa denna regel vid inträde. Gränshindret anses löst efter ändring i föreskrifterna IAFFS 2015:1. Tack vare förändringen kan en person få inträde i A-kassan och möjlighet att återgå i tidigare åtgärd med samma belopp på utbildningsbidraget även om en ny upptjänad arbetslöshetsersättningsperiod inte uppnåtts.

En person som söker medlemskap i en arbetslöshetskassa som inte motsvarar den yrkesgrupp man tillhört under utlandsarbetet kan få avslag på sin medlemsansökan med hänvisning till ”rätt” arbetslöshetskassa. Detta får till följd att personens inträdesansökan till ”rätt” arbetslöshetskassa inte gäller från datumet vid första ansökan vilket i sin tur medför att denna person riskerar att få lägre arbetslöshetsersättning. Grensetjänsten har tillsammans med Öresundskomiteen diskuterat problemet med Arbetsmarknadsdepartementet. Hindret är även prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014. Status november 2018; Det nordiska Gränshinderrådet anser hinder som löst pga läkningsregel mm. Grensetjänsten väljer därför att avskriva detta hinder.

Problem uppstår när en person är mer tid i Norge än i sitt boendeland under ett år. Andra regler gäller när det är fråga om make/maka samt minderåriga barn boende på samma adress. Förslag finns att denna regel borde följa folkbokföringsregelverket i Norge. Det är klarlagt att berört departement inte har för avsikt att ändra regelverket. Gränshindret avskrivs. Detta medför vikten av att informationen kring regelverket är tydligt och synligt.

Grensetjänsten har identifierat ett flertal tillfällen där gränsarbetare ej fått information om summan av upptjänad tjänstepension i Sverige. Pensionsbolaget har endast namn och svensk personnummer/samordningsnummer men inte adress till berörd person. Konsekvensen är att personen missar att få sin svenska tjänstepension utbetalad. Status maj 2018; Ett samarbete mellan Skatteverket och ett försäkringsbolag har pågått för att hitta personer med "adress okänd" i systemet. Trots denna insats så identifieras fortfarande personer som drabbas av detta problem. Detta hinder kan även beröra andra nordiska och övriga europeiska länder. Grenserådet tog därför beslutet att detta hinder ska lyftas politiskt i Norden

Ett företag inom entreprenörsbranschen som ej varit momsregistrerat i Norge tidigare måste erlägga moms på arbetsmaskinens värde vid införseltillfället. Grensetjänsten påvisade problemet för Skatteetaten som fann en praktisk lösning efter att fyra enheter tittat på hindret. Lösningen är förberedelse, företaget registrerar organisationsnummer och därefter registrering i MVA-registret om man kan påvisa en omsättning som överstiger 50.000 NOK inom en treveckorsperiod. Gränshindret anses som löst.

Det är den sk Luganokonventionen som reglerar bidragsdelen och det finns även överenskommelser som skrevs 1962 i den nordiska konventionen. Man kan lagsöka en person bosatt i ett annat land under sitt eget lands lagar/regler. I ex.vis Norge har man fasta satser vad ett barn kostar och detta ska fördelas mellan föräldrarna. Man tittar på vad den bidragsskyldige har för möjligheter att betala etc. Går efter fasta satser och inte faktiska kostnader. Tar hänsyn till olika länders nivåer enligt OECD. De nordiska länderna har olika traditioner som gör att den bidragsskyldige kan åläggas att betala för vad i det egna boendelandet inte ses som en tradition, ex.vis konfirmation. Status november 2018; Grensetjänsten har för avsikt att göra en utredning för att belysa problematiken och analysera regelverket. Eventuellt kommer flera informationstjänster att delta i utredningen.

På en gränsarbetare som återvänder till Sverige efter arbete inom EU/EES finns ett krav att anmäla sig hos svensk arbetsförmedling och stå till svenska arbetsmarknades förfogande inom en vecka efter avslutat arbete. Detta för att få räkna med den utländska socialförsäkringsperioden för SGI hos Försäkringskassan. Besked har kommit från Försäkringskassan att samma regler gäller för en "internationell" arbetstagare som för en "nationell" arbetstagare och det är en dag som gäller och inte en vecka. Däremot görs bedömningen att den som återvänder ex.vis från Tyskland har fler dagar på sig att anmäla sig än en person som återvänder från Norge. Grensetjänsten väljer att fortsätta utredning kring detta då det kan ta lika lång tid att ta sig från Nordnorge som från Tyskland.